Tänkte ta och berätta hur allt gick till när min lilla prins kom till världen och varför han kom ut genom akut kejsarsnitt.

Som jag tidigare nämnde drabbades jag utav svår havandeskapsförgiftning och blev riktig riktig sjuk. Veckor innan började jag känna mig illamående, men tänkte då inget mer på det för trodde som sagt att det var graviditeten som spökade. Men sedan kom det även ännu fler symtom, benen gick inte alltid dit jag ville så ramlade gärna ihop. Huvudvärken och svullnaden kom. Så tillslut ringde jag rådgivningen som direkt kopplade mig till förlossningen, förstod inte riktigt varför eftersom jag inte trodde de hade någonting med det att göra.

Men förlossningen bad mig då komma in så åkte in dirket. Började då kallsvettas och huvudvärken var enorm, så när vi väl kom in så visade det sig att jag hade fruktansvärt högt blodtryck och väldigt mycket äggvita i urinet så det var då de förklarade för mig att jag hade den svåra delen utav havadeskapsförgiftning. Jag blev då inlagd i ett rum på förlossningsavdelning och fick börja ta blodtrycks sänkande mediciner och se om det hjälpte, vilket de inte gjorde. Tillslut blev man rädd att det var något fel på ungen så då fick vi gå iväg och göra ett ultraljud och allt var jätte fint. Hela kvällen pratades det om hur vi skulle göra detta, så eftersom inte blodtrycket ville sänkas med hjälp utav medicinerna så sade de att den enda lösningen var att förlösa, men det var ingen tanke på kejsarsnitt. Jag blev riktigt lycklig när jag hörde att jag skulle få slippa att göra kejsarsnitt, då jag gärna ville föda vanligt. Så vi bestämde oss för att starta förlossningen vid 9:30 dagen därpå. Var då gladare än någonsin!

Det var då den 2:e Juni, och vi skulle äntligen starta förlossningen. Det var ett väldigt spring fram och tillbaka hela morgonen lång, blodtrycket testades om och om och det visade sig att det blev bara högre och högre. Klockan gick över halv tio tiden och blev 11 innan det kom in någon mer sköterska igen. De kom då in och förklarade för oss att det inte skulle gå att förlösas på det vanliga sättet eftersom jag inte öppnats och slemproppen inte hade gått - det var alltså ingenting på gång. Och då var det inget annat än att göra akut kejsarsnitt. Kände då hur orolig jag blev, hade ju blivit lovad att det absolut inte skulle bli kejsarsnitt men det blev de. Så vid halv 12 åkte vi mot operations salen, de förberedde sig inför operationen. Det var då jag började bli riktit nervös, hela kroppen skakade på mig och kände bara för att springa där ifrån. De satte tillslut epiduralen, och satte flera olika slags dropp på mig och då kände jag bara att tårarna kom, så himla nervös och önskade bara allt var över. Kände hur varm hela kroppen blev och hur känseln minskades sakta men säkert. Under hela operationen kändes berörning och det var hemskt och för att ungen ska få en riktig "förlossning" så tryckte de på magen så att luften helt tog slut i kroppen. Och då kom han ut, klockan var då 12:10 - min lilla Elias. Det första de gjorde var att lägga han på mitt bröst, det var de mest underbaraste i mitt liv. Jag har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv ville bara ta och krama om han!



Men efter två minuter tillsammans med han så gick han Tony ut tillsammans med läkaren och Elias. De fortsatte sedan med min operation som tog cirka 30 minuter till, efter det förde de mig till intensiven, där jag fick ligga ensam i drygt två timmar innan Elias och Tony kom. Smärtstillande efter smärtstillande sputades in i kroppen under tiden, och resten utav tiden fick jag äntligen ligga och mysa tillsammans med min efterlängtade Elias ♥

2 Juni 12:10
2845 g & 49 cm

God morgon god morgon.
Tony har precis åkt iväg till Töcksfors för att fixa en del saker, så då passade jag och Elias på att äta frukost så nu tänkte jag vi skulle ta och krypa ner och kosa oss i sängen till en bra film. Känner att det kan vara behövligt med en mysardag för både mig och Elias med tanke på att vi har haft häcken full ända sedan han kom hem.

Annars vet jag då ingenting som är planerat idag, så ska bara ta det lungt och njuta av min vackra son ♥
Ni får ha en bra dag allihopa.


- söndags mys!

Far & son ♥

William Elias Lindqvist ♥

18 år i dag då, känns härligt att äntligen bli myndig - så jag har väntat på det!

Som sagt, det är inte alla som får spendera sin 18 års dag på BB. Men oavsett om vi var på ett sjukhus så hade jag en riktigt mysig dag om jag så får säga. Fick lite små presenter med, för att få en någolunda dag :) Måste erkänna att jag aldrig har uppskattat så här mycket besök som jag gör nu, tror jag snart klättrar på väggarna här, sitter i rum och har gjort sedan 4 dagar tillbaka börjar bli väldigt lång tråkigt. Så nu längtar jag hem, får reda på när vi kommer hem i morgon hoppas på så fort som möjligt! :)

Har inte så mycket mer att skriva precis nu, så önskar er alla en god kväll!



Moster Jenny & Elias ♥

Som ni märkt så har jag inte skrivit något på några dagar, det beror varken på att jag inte haft tid eller ork. Det beror helt och håller på att min lilla prins helt plötsligt kände för att komma ut.

Nej men det visade sig att jag hade drabbats utav svår havandeskapsförgiftning. Hade allt för mycket äggvita i urinet och blodtrycket var jätte högt, det gick inte att bromsa på något annat sätt förutom att ta ut honom.
Så han kom då ut genom ett akut kejsarsnitt. Så vi ligger nu på avdelning 14 och blir nog kvar här i en vecka drygt beroende på mina prover. Men nu så är allt bra med oss :)



120602 12:10
2845 g & 49 cm

Jag älskar dig något så enormt mycket, mamma & pappas lilla prins ♥

Vecka 38 ♥
( 37+4 )

Får väl bjuda på två magbilder, inte alls länge kvar!!

21 DAGAR KVAR !!

Sitter i Karlstad och njuter medan de andra är inne och handlar renoverings material inför hemmet. Ska även inom Ikea och handla lite smått. Inte för att det är roligt att gå inne i detta fina väder men så blev de idag i allafall :)

Har även varit och hämtat barnstolen och fixat det så nu tror jag att jag har lärt mig allt och lite till om stolen, kan vara bra att veta.

Är det möjligt att veta om man väntar en pojke eller en flicka, om man inte sett det på ultraljud? En ledtråd är vikten - pojkar tenderar att vara något större än flickor. I vecka 39 väger bebisar mellan 3 kg och 3,2kg, men fortsätter bygga upp det lager underhudsfett som hjälper till att hålla dem varma utanför livmodern.

Bebisens inre organ finns på plats, men lungorna tar längst tid att utvecklas färdigt. Även efter födelsen kan det ta några timmar innan andningsrytmen etableras. När bebisen precis är född kommer man att undersöka den och bedöma resultatet enligt Apgar-skalan.

Undrar du vilken ögonfärg ditt barn kommer att ha? De flesta kaukasiska barn föds med mörkblå ögon och den ögonfärg de så småningom kommer att få, vare sig det är bruna, gröna, gråa eller blå ögon, inte visar sig förrän efter flera veckor eller t o m månader. Ditt barns ögonfärg vid förlossningen kommer att förändras i kontakt med ljus. De flesta barn av afrikanskt eller asiatiskt ursprung har mörkgrå eller bruna ögon vid födseln, men den exakta nyansen visar sig inte förrän efter sex månader till ett år.

Välkomnar vecka 38, inte alls länge kvar nu. Men börjar kännas som en evighet.
Allt är fixat tills du ska komma, liten kan du inte komma ut snart?!

Skrev aldrig något mer igår då jag inte var vid datorn på hela dagen, och kom inte hem förän sent på kvällen så då hade jag inte orken att skriva.

Igår var det kalas för min kära moster som fyllde år i onsdags, så då var de närmaste i familjen där och blev bjudna på tacos och annat smått och gott. Riktigt trevligt. Var där ända tills klockan närmade sig 5, åkte då hem.

Var inte direkt på världens bästa humör under dagen, då jag inte kännt liten sparka på hela dagen. Han som brukar hålla igång dygnet runt nästan, så jag ringde förlossningen och pratade med dom. Så det slutade med att vi åkte dit och gjorde en koll, allt var perfekt med han så det var ingenting jag skulle tänka på. Det hela berodde på att jag var så orolig, troligen därför jag inte känt utav han på hela dagen. Hon berättade även att de var så för de flesta som ringde dit. Måste erkänna att det var en riktigt lättnat när jag fick höra hjärtslagen, var så underbart. Satt sedan och väntade på att en doktor skulle komma och prata med oss, de brukade göra så när man ringde in dit. Var som sagt en lättnad, så sa de även att de väntade på oss om 3 veckor :)

Välkommen vecka 37 ♥



Börjar bli väldigt trött på att vara tjock nu, inga kläder passar kroppen värker.
Men ändå så älskar jag min mage, jag älskar att ligga och känna när du sparkar.

Jag vet att jag kommer sakna min mage, men tänk vad mysigt det blir när du kommer ut.
Kära du kom ut nuuu!